Publisher's Synopsis
Denna uppsats handlar om digitala plattformar och hur de används inom folkhögskola. För att ha en tydlig inriktning lämnas deltagarperspektivet därhän. Fokus ligger i stället på fördelar och nackdelar med de digitala plattformarna. Vidare tar uppsatsen upp hur en sammanslagning av plattformar skulle kunna te sig samt hur ett byte av plattform kan ske.
Metoden som används är hermenuetisk metod och det har genomförts intervjuer med ett flertal folkhögskollärare om hur de ser på de digitala plattformarna. Utöver det har även intervjuer med folkhögskollärare i mer ledande position gjorts för att lyfta perspektivet något. Förförståelse har inhämtats genom att ha tillgång till ett digitalt klassrum för att se hur undervisningen fungerar i praktiken. Intervjuerna har haft samma frågor även om folkhögskollärare i mer ledande position har fått några fler frågor. Intervjuerna har skett under semistrukturerade former vilket har lett till att vissa lärare ändå har tagit upp olika deltagarperspektiv. Uppsatsen tar även upp hur distansundervisning fungerar utifrån statistik från folkbildningsrådet. Detta för att införskaffa ytterligare data och för att kunna få en mer evidensbaserad uppsats med mer resultat. Resultatet visar på att det finns både fördelar och nackdelar med de digitala plattformarna. Funderingar som tas upp är hur folkhögskolemässigheten påverkas. Flera lärare tar också upp olika etiska dilemman samt hur man kan vara fristående från större aktörer som Google och Microsoft etcetera. Nyckelord: Digitalisering, IKT, Hermenuetik, Netnografi
